Föräldrars berättelser: Så modiga är våra barn

Vi ställde frågan i ett story-inlägg:
"Vad är något modigt ditt barn har gjort?"

Och vi blev så rörda av era svar. Inte för att de handlade om stora hjälteinsatser, utan för att de visade hur otroligt mycket mod som ryms i små barnakroppar. 

Här är några av de berättelser ni delade med oss:

Gå till tandläkaren eller ta en spruta

En förälder berättade om ett barn som gick med skakiga ben in till sitt första tandläkarbesök.

En annan berättade om ett barn som vågade ta vaccin fast tårarna redan rann.

att vara rädd, men göra det ändå – Det är mod.

Säga ifrån när någon är elak

Flera av er berättade om barn som vågat säga ifrån när någon varit taskig, trots att det kan kännas både svårt och läskigt. Ett barn sa till sin bästa kompis: "det där var inte okej". Ett annat valde att sätta sig bredvid en klasskompis som ofta var ensam på rasterna – och idag är dem nära vänner. 

Det kallar vi civilkurage.

Sova över hos någon för första gången

En förälder skrev: "Mitt barn packade sin pyjamas och åkte till en kompis, fast hen var jättenervös." Det är så lätt att glömma hur mycket mod som krävs för att våga sova borta, särskilt första gången. Många barn längtar hem – men de vågar ändå försöka.

Ställa upp för en kompis som blir mobbad

En förälder skrev: "Mitt barn gick fram till en grupp barn och sa: ’Låt honom vara!’ när de var på min lillasons kompis."

Det är så stort och kräver så mycket mod. Att ställa sig på någons sida, även om man själv blir sårbar.

Berätta sanningen

Vi blev extra berörda av de föräldrar som skrev om barn som vågat erkänna när de gjort något fel.  En förälders ord: "Han kom och sa: ’Jag råkade ta sönder glaset, mamma. Förlåt.’"

Det kräver mod att stå för sanningen. Särskilt när man är liten och vet att det kanske leder till konsekvenser. Men just där, lär sig barnet något viktigt: att det är okej att göra misstag.

Prata inför klassen

Några av er berättade om barn som stått där, darriga i rösten, och ändå hållit sina presentationer. Vissa var till och med rädda flera dagar i förväg. 

Det kanske bara är tre minuter. Men tre minuter när alla stirrar på dig, det är precis så mod ser ut.

Små steg – stora hjärtan.

Tack till alla som delade med er. Det är lätt att tänka att mod handlar om att vara orädd. Men som ni visat oss – mod är att göra något fast man är rädd.

När vi vuxna ser det, uppmuntrar det och lyfter det som något viktigt, då hjälper vi barn att fortsätta våga.